Kategori:Kolofoninfo

Från Boklistor.se
Hoppa till navigering Hoppa till sök

I kolofon står vanligtvis uppgifter om tryck med mera. I kategorin här på Boklistor.se tas också med sådant som Författare, Förlag m.m. som inte nödvändigtvis står just i en boks kolofon, men som beskriver hur termen används på våra sidor.

Avvikande titel

Bokartiklarna på Boklistor.se är uppbyggda på så sätt att sidtiteln är den titel boken har vid första utgivningen i Sverige. Om boken byter namn under sin tryckhistoria - speciellt vid översättningar händer detta - så anges den nya titeln som Avvikande titel.

Avvikande titlar listas också i titellistan. Länken från denna listning går såklart till huvudlistan, och (oftast) delrubriken för den avvikande titeln.


Bandtyp

Bandtyp är benämningen på utgåvans typ av bindning. Enbart förlagsbindning tas upp i de bibliografiska notiserna. Följande bandtyper nämns:

Blockband
Danskt band
Dekorerat klotband
Förlagsband
Halvfranskt band
Halvklotband
Helfranskt band
Helklotband
Häftad
Häftesutgivning med dekorerat klotband
Inbunden
Illustrerat klotryggband
Integralband
Kartonnage
Klotband
Klotryggband
Linneband
Pappersband
Partiband
Pocket
Privatband
Skinnband


Del i serie

Tillhör boken någon utgivningsserie? I så fall anges det här.


Författare

Vem som skrivit boken.

Se sidan Författare för en fullständig lista på författare upptagna på Boklistor.se.


Förlag

Förlag är det företag som gett ut boken. Vad ett förlag heter är inte alltid lätt att veta. Det angivna förlagsnamnet kan skilja sig från företagsnamnet, och ibland kan i en bok anges någon specialform av namnet.

Om olika förlagsnamn står angivna i boken räknas här på Boklistor det förlagsnamn som står angivet på titelsidan i boken. Står där något uppenbart tryckfel anges detta i kommentaren för den enskilda utgåvan. Står inte förlagsnamnet på titelsidan anges det eller de förlagsnamn som hittas i boken.


Illustrationer

Vem som skapat illustrationerna.


ISBN

Förkortning för International Standard Book Number, en internationell standard för att skapa unika identifieringsnummer för böcker.


Kommentar

Det här fältet kan innehålla nästan vad som helst; oftast bibliografisk information som är hyfsat unik för utgåvan.


LIBRIS-ID

LIBRIS är en nationell söktjänst med information om titlar på svenska bibliotek. LIBRIS-ID är ett unikt ID för en post i LIBRIS. Klickar du på länken skickas du till postens sida i LIBRIS. Boklistor.se är på inget sätt en del av, eller samarbetspartner till, LIBRIS. Det är bara en väldigt bra tjänst för bibliografi.


Numrering i serie

Om utgivningsserien har en officiell numrering anges den här.


Omslag

Vem som skapat omslaget.


Omslagspris

Är ett försäljningspris tryckt på boken? I så fall noteras det i kommentarsfältet.


Originalets titel

Vad boken hette i sin första utgåva på originalspråket. Jämför Uppgift om orginaltitel, som är en för den enskilda utgåvan subjektiv uppgift.


Sidantal

Sidantal anges på följande sätt:

  • Alla sidor som inte sitter fast i omslaget/pärmen räknas
  • Onumrerade sidor anges inom parentes med antal, exempelvis (5)
  • Numrerade sidor anges med bokstaven s följt av första och sista talet i numreringen. exempelvis 2-223
  • Numreringar med annat än siffror redovisas på detta sätt, exempelvis s VI-VIII
  • Dessa grupper redovisas i ordningen de kommer i boken, exempelvis (5), s VI-VIII, (1) s 2–223, (1)

Inklistrade sidor som inte ingår i numreringen (oftast illustrationer el foton) anges i kommentaren till den enskilda utgåvan, exempelvis Innehåller fyra helsidesplanscher utanför sidnumrering, efter sidorna 14, 56, 73 och 289. De tas inte upp i sidnumreringen, för att hålla denna tydligare.


Titel

En boks titel är inte alltid lätt att bestämma. Det kan finnas motstridig information på olika ställen på och i boken.

I tur och ordning går vi efter om titeln nämns på

  1. Titelsidan
  2. Kolofonsidan
  3. Smutstitelbladet
  4. Omslaget
  5. Skyddsomslag (om det finns ett)
  6. Pärmryggen
  7. Skyddsomslagets pärmrygg

Ibland har titelsidan underrubriker till titeln. Hör de till titeln? Det är lite si och så med den saken. Om det bara står "Oliver Twist – Samhällsroman", är inte "Samhällsroman" en undertitel, det är en klassificering. Medans "Hompen, eller En resa dit och tillbaks igen" har en solklar undertitel. (Ledtråd - det lilla ordet "eller".)

En del förlag sätter ut en klassificering på titelsidan, som emellanåt är svår att skilja från en undertitel. Är till exempel detta en undertitel eller en klassificering? "Den vinkande vägen — mera om 'En rättfram tös'"

I det här fallet är det förlaget som har dille på varierande klassificeringar. Originalet ("The Beckoning Road") har inte motsvarande undertitel, och det är relativt klart att det är mera av reklamtext än del av titeln.

LIBRIS har den irriterande ovanan att alltför ofta ta med klassificeringen som del av titeln. De böcker som har en egen sida på Boklistor.se tar upp i kommentaren till den enskilda utgåvan.



Tryckfel

Tryckfel är en samlande benämning på saker som kan gå fel i en bok. I kommentaren preciseras vad felet består av.



Tryckt

Var boken är tryckt. Namnet på boktryckeriet, samt stad, om detta är angivet.


Tryckår

Det år boken anger sig vara tryckt, en uppgift man oftast kan lita på. Om angivet tryckår är felaktigt, anges detta i kommentaren.


Uppgift om orginaltitel

Vad den enskilda utgåvan anger för titel på verket som översatts. Detta kan avvika från den officiella titeln.



Upplaga

Upplaga, utgåva, tryckning med mera är ett förvirrande område. Det finns ingen tvingande standard för benämningarna, och de används därför på olika sätt beroende på vem som talar.

Förlaget använder oftast upplaga om tryckupplaga, det vill säga den mängd av en viss titel som tryckts på en och samma gång, av ett och samma tryckeri. Ett annat sätt att tala om tryckupplaga är att särskilja mängden som tryckts. Till exempel är benämningen Första upplagan, 5:e – 7:e tusendet ett uttryck för tryckupplaga. Här används uttrycket upplaga i stället i nästa betydelse, sättningsupplaga.

Sättningsupplaga – En och samma sättning av texten anses vara samma upplaga, och i den skiljer man olika tryckupplagor. De kan vara angivna med löpnummer, eller med storleken på tryckupplagan. Så Första upplagan, andra tryckningen och Första upplagan, 5:e – 7:e tusendet kan mycket väl indikera samma tryckupplaga.

Rättelser i en sättning brukar inte påverka upplagenumreringen, sätter man däremot om hela boken ändras oftast denna. Oftast, men inte alltid.

Många gånger används också ordet upplaga i stället för tryckupplaga. Det ett förlag kallar tredje upplagan kan ett annat förlag kalla första upplagan, tredje tryckningen - utan att det skiljer något mellan hur förlagen hanterat tryckningen.

Ett förlag kan mycket väl ange en utgåva som Första upplagan även om boken getts ut tidigare. Då har det oftast skett på ett annat förlag, eller i en annan översättning. Det finns ingen ond baktanke i detta, för förlaget är det första gången man gett ut boken, alltså är det första upplagan. Bara för att ett förlag har skaffat rättigheterna att ge ut en bok är de inte skyldiga att efterforska och förhålla sig till tidigare utgivning.

På engelska finns, bland bibliografer, antikvariat och boksamlare termen first edition thus, på svenska första upplagan/utgåvan på det här sättet, ett praktiskt sätt att tala om just detta, det är en första upplaga men det finns tidigare upplagor på andra förlag och/eller i andra utgåvor. Exempelvis kan en ny utgåva från samma förlag som gav ut boken första gången nu publiceras med illustrationer, ett solklart fall av first edition thus.

När en boksamlare talar om en förstaupplaga, avses så gott som alltid ett exemplar av boken, första gången den gavs ut i bokform, och första tryckningen om boken trycks om flera gånger. Detta sker oftast även för översatt litteratur, men då gärna med tillägg av typen första svenska upplagan.

Boksamlare kan också, med ytterligare ett engelskt uttryck, tala om en true first edition, en sann förstautgåva. Man tittar då på kalendern; om flera utgåvor av samma bok givits ut ungefär samtidigt så är den som först nådde konsumentledet en true first edition. Exempel kan vara en bok som givits ut i en vanlig och en bibliofilutgåva. Har den senare distibuerats till köparna tidigare än den vanliga är den då per defintion 'the true first edition, även att båda utgåvorna är märkta första upplagan.

Här på Boklistor.se anger vi i kolumnen Upplaga dels vad som står i boken, dels inom parentes den kronologiska upplagan. Den kronologiska räknar vi som den upplagan boken skulle haft om samtliga tidigare tryckupplagor, oavsett förlag, hade räknats som egna upplagor. Exempelvis skall texten

1:a upplagan, fjärde tryckningen
(Kron: 7:e upplagan)

tolkas som att 1:a upplagan, fjärde tryckningen är vad som anges i boken, medan titeln nu publicerats för sjunde gången (inklusive omtryckningar) i Sverige.


Variant

Om det i en och samma upplaga finns varianter av boken anges det i kommentaren. Det kan röra sig om omslagsvarianter, tryckfel som rättats under tryckningen, med mera.


Översättning

Namnet på bokens översättare. En lista på upptagna översättare hittar du här.